Straffläggning avgör många av fotbollens största matcher, men reglerna är mer detaljerade än man tror. Vem får slå, vad händer om en målvakt skadas och spelar det någon roll vem som börjar? Här går vi igenom reglerna enligt IFAB:s spelregler och vad en studie av tusentals straffläggningar visar. Vill du känna på pressen själv kan du prova Straffsparksimulatorn.
När används straffläggning?
Straffläggningen är inte en del av matchen. Den börjar efter matchens slut, inklusive eventuell förlängning, och används när en vinnare krävs efter oavgjort. Tävlingen bestämmer själv om den använder bortamål, två lika långa förlängningsperioder om högst 15 minuter, straffar eller en kombination. I slutspelet i fotbolls-VM 2026 gällde två perioder förlängning och därefter straffar, som du kan läsa mer om i Så fungerar slutspelet i fotbolls-VM 2026.
Reglerna steg för steg
- Två myntkast: domaren singlar slant om vilket mål som används, och sedan en gång till. Laget som vinner det andra kastet väljer om det vill slå först eller andra.
- Fem straffar var: lagen turas om att slå, fem straffar vardera.
- Tidigt avslut: om ett lag inte längre kan hinna ikapp, även om det andra laget missar resten av sina straffar, är straffläggningen över.
- Fortsätter vid lika: är det lika efter fem straffar var fortsätter lagen i omgångar tills ett lag leder efter lika många straffar. I praktiken blir det ett plötsligt avgörande.
- Alla ska slå först: varje spelare som får slå måste ha slagit en gång innan någon slår för andra gången. Lagen får ändra ordning i senare omgångar.
Vem får slå?
Bara spelare som var på planen vid matchens slut, eller tillfälligt utanför den av en godkänd anledning som skada, får slå. Utvisade spelare får inte delta. Varje lag väljer sin skyttordning i hemlighet, och domaren får inte veta den i förväg. Om ett lag har fler spelare på planen än det andra måste det minska till samma antal och meddela domaren vilka som utesluts, och de kan inte slå. Gula kort från matchen följer inte med.
Målvakten
Skadas målvakten kan den bytas mot en utesluten spelare eller, om laget har byten kvar, mot en namngiven avbytare. En målvakt som blir utvisad måste bytas mot en spelare som har rätt att delta. Målvakten ska stå på mållinjen där linjen möter straffområdets gräns tills straffen slås.
Vad säger statistiken?
En studie som lades ut på arXiv analyserade straffar i europeiska herrtävlingar mellan säsongen 2012/13 och 2022/23. Resultaten är intressanta:
- Det första laget har ingen fördel: i ett underlag med 1 759 straffläggningar vann laget som slog först 48,8 procent. I nationella cuper med lag från de fem största ligorna vann det 47,0 procent av 513 straffläggningar. Författarna menar att fördelen antingen inte finns eller att den tas ut av andra faktorer.
- Det är svårare att göra mål: i straffläggningar gjordes mål på cirka 75 procent av straffarna, jämfört med cirka 82 procent under ordinarie speltid.
- Skillnaden beror mest på missar: ungefär 5 procentenheter av skillnaden kommer från fler missar, ungefär 2 från fler räddningar.
Det är en preprint och bygger på herrfotboll i Europa, så resultaten gäller inte nödvändigtvis alla tävlingar. Men de visar att pressen i straffläggningen märks i siffrorna.
Ett exempel på tidigt avslut
Reglerna om tidigt avslut kan låta krångliga, men de är logiska. Tänk dig att lag A har gjort fyra mål på fyra straffar och lag B har gjort två på fyra. Båda lagen har en straff kvar. Lag B kan som mest nå 3 mål medan lag A redan har 4, så straffläggningen är över. Det är ett påhittat exempel som visar principen.
Så fortsätter det efter fem straffar
Är det lika efter fem straffar var fortsätter lagen i omgångar. Varje omgång består av en straff per lag, och straffläggningen slutar när ett lag leder efter att båda lagen har slagit lika många straffar. Alla spelare som får slå ska ha slagit en gång innan någon slår igen, och lagen får byta ordning mellan omgångarna.
Straffläggning i VM 2026
I slutspelet i VM 2026 måste varje match få en vinnare. Är det lika efter 90 minuter spelas två perioder förlängning om 15 minuter vardera, och därefter straffläggning om det fortfarande är lika. Med 32 matcher i slutspelet, inklusive matchen om tredje pris, kunde straffläggning alltså bli aktuell i vilken som helst av dem. Hela upplägget beskrivs i Så fungerar slutspelet i fotbolls-VM 2026.
Tre vanliga missförstånd
- Målvakten kan inte bytas: det stämmer inte. Skadas målvakten kan den bytas, bland annat mot en namngiven avbytare om laget har byten kvar.
- Bäste skytten kan slå flera gånger direkt: nej. Alla som får slå måste ha slagit en gång innan någon slår igen.
- Straffläggningen är en förlängning av matchen: nej. Den är inte en del av matchen utan börjar efter att matchen, inklusive eventuell förlängning, är slut.
Öva i simulatorn
I vår straffsparksimulator kan du öva straffar i en realistisk miljö. Det är ett enkelt sätt att få en känsla för valet av hörn och för pressen som statistiken ovan visar.
Begrepp du hör i sändningen
- Plötsligt avgörande: lagen fortsätter i omgångar tills ett lag leder efter lika många straffar. IFAB använder inte uttrycket, men effekten är densamma.
- Omgång: en straff från varje lag.
- Skyttordning: varje lags hemliga ordning. Domaren får inte veta den i förväg.
Statistiken i korthet
| Mått | Resultat | Underlag |
|---|---|---|
| Straffar som blev mål i straffläggning | 74,6 % | 18 903 straffar |
| Straffar som blev mål under ordinarie speltid | 81,6 % | Studiens övriga straffar |
| Laget som slog först vann | 48,8 % | 1 759 straffläggningar |
| Laget som slog först vann (nationella cuper, topp-fem-ligor) | 47,0 % | 513 straffläggningar |
Siffrorna kommer från en studie på arXiv om herrtävlingar i Europa mellan säsongen 2012/13 och 2022/23. Eftersom det är en preprint och bara gäller herrfotboll bör du se dem som en fingervisning, inte som en naturlag.
